Service av winchar och block - föredrag av John Aunapuu ,Harken

Service av winchar och block är något som många av oss slarvar med. Åtminstone har undertecknad inte mer än sporadiskt servat denna utrustning under de tio år som jag seglat min Nova. Men bättre sent än aldrig.

Nedan har jag försökt återge tips som John Aunapuu ,Harken, delgav oss vid en träff 17 november, 2016.

Varför ska man serva sina winchar och block? Sköter man underhållet förlängder man livslängden på utrustningen, får en bättre upplevelse av seglingen men block och winchar som löper lätt. Men viktigaste faktorn, man minskar risker för att råka ut för ett haveri vilket kan bli direkt farligt om det inträffar i hårt väder. Och som vi vet är dt i dåligt väder som olyckar brukar inträffa.Hur ofta bör man serva utrustningen?
Block och vagnar bör man ser över 2 ggr/ säsong.

Hur ofta bör man serva utrustningen?

  • Block och vagnar, 2 ggr/år
  • Råttor o. winchar för cruisingsegling, 1 ggr/2år, kappsegling 1 ggr/år.
  • Furlingrulle, översyn 1 ggr/år

Vagnar och block rengörs med varmt vatten och såpa. För smörjning, droppa i special olja avsedd för kullagrade block.

Innan man ger sig på att öppna sina winchar bör man införskaffa manual och sprängskisser. Det är förstås också att föredra att göra den typen av underhåll när båten står stadigt på land även om det går att göra service av winchar när båten ligger i sjön.

Har man inte servat winchen på många år kan man räkna med att det finns mycket ingrodd smuts som man behöver får bort. När man lyft av winchtrumman kan man i de flesta winchfabrikat plocka ner mekanismen så att det kan rengöras. Diesel rekommenderas av många men även lacknafta, avfettning kan fungera.

Slitagedelar i winchar är spärrklackarna och fjädrarna till dessa. Till de vanliga winchfabrikaten, t.ex. Lewmar som sitter på min Nova, finns det servicekit dessa delar att köpa hos t.ex. Benns.

Efter rengöring ska kuggar fettas in med winchfett och spärrklackarna ska smörjas med special olja som också ingår servicepaketet. Winchens nållager kan antingen smörjas med specialoljan eller fettas in med winchfettet. Vilket man väljer dessa lager är lite tycke och smak. Möjligen ger oljan en lägre friktion men då får man antagligen räkna med att serva med tätare intervall för bibehållen prestanda.

Har man en furlingrulle på båten så ska man rengör den en gång per år genom att skölja med varmt vatten och såpa. Applicera några droppar olja för att smörja kullagret. Däremot rekommender fackfolk inte att man som amatör ger sig på att öppna en furlingrulle.

Håkan i Nova nr. 154, NovaLeCool.

Furlingrulle under däck

10 mm framför det bakersta ”originalhålet” – vi har alltså inte behövt ge avkall på segelyta, kanske ej så viktigt med någon cm hit eller dit men det känns bra...
100 mm under däck och plastades fast i skrovsidan för en stadig infästning, eftersom dessa ej är ihopsvetsade ovan däck.

Stefan Johansson, Swe 32 Tess och Per Hägglund, Swe 181 Ellvan

Trimma självslående focken
Bilden visar en lösning som medger trim av den självslående focken från sittbrunnen. Arrangemanget är tämligen enkelt med två block surrade på bocken respektive fastsatta i uttag i mastfoten. Enligt skepparen fungerar det alldeles utmärkt. Höjdtagningen är bättre. Notera placeringen av skotpunkten på skenan. Detta är maxläge. På kryss används aldrig ytterläget.

FOTO: C-H Segerfeldt, "Alkyone"

Skotskena på rufftaket
Text av Peter Gustafsson som tidigare seglade Nova SWE-8 ”Blur"

Ett tips (för den som vill få lite extra fart/höjd) är att sätta på en liten skena innanför den vanliga skotskenan (se bild). Detta gör att man kan skota focken med 9 graders skotvinkel istället för 12 som normalt (som jämförelse kan man nämna att snabba Expressen har 8 grader).

För att få bra hållfasthet har jag gröpt ur distansmaterialet och satt en likadan skena undertill. På så sätt påverkas inte innertaket.

Vid kappsegling har jag inte genua, utan bara fock. Detta kan vara lite trögt när det blåser under 2-3 m/s men ovanför detta har jag både bättre höjd och fart än båtar med genua. Dessutom så trivs mina gastar bättre.

Fotnot. När texten ovan skrevs ingick genuan fortfarande Albin Novas klassregel men den är numera struken och de flesta seglar med en 110% fock.

Roderglapp

Tips1 från Hans Andersson daterat 990807.

Har själv gjort ett nytt lager på nedre roderlagringen för att få bort glapp.
Tillverkade en helt ny lagerbussning enligt bilden i lagerbrons.

Nästa steg blev att ta bort/lossa hela den nedre lagerdelen (lagret kan delas och tas bort utan att röra roderaxeln), fräsa upp hålet och anpassa det till den nya lagerbussningen. Det "nya" lagret passas in och delas i två delar för att kunna återmonteras utan att ta loss roderaxeln (skruvas fast, se hålen på flänsen enl. bilden).

För att få så bra passning som möjligt kan/bör lagerbussningen göras något mindre än axeldiametern och skavas in (montera testa, ta loss, skava fläckar, återmontera prova ….).

Tips 2 Okänd tipsare
Ett glapp i nedre roderinfästningen kan enkelt (och tillfälligt) åtgärdas genom att man öppnar lagret och lindar en lagomt tillkapad teflonremsa ett varv runt hjärtstocken. En annan och ännu enklare variant när bussningen åkt ner är att fylla på med Sikaflex och köra upp den igen. Den sitter minst en säsong och nästa år kan proceduren upprepas. Så småningom lär nog glappet öka och då bör man nog låta fräsa en ny lagerbussning.

Botten från grunden

Så här berättar Göran Thingvall, S 219 "Sfinxen" om hur han gjorde ren botten från grunden:

  1. Slipning ner till gelcoaten med vanlig oscillerande maskin plus ett 40 papper (det gick åt två slipmaskiner). Det var slitsamt men det gick fint och resultatet blev bra. Givet är att man får se till att ha ett riktigt dammfilter och även skydd för ögonen då det inte är något nyttigt damm som flyger runt.
  2. Kölen tog jag sist så att jag kunde starta behandlingen av den så fort det var klart. Kölen togs ren med vinkelslip och roterande stålborste i steg två. Kölen var ganska gropig så efter första varvet epoxi var det en del spackel som gick åt. Jag har inte försökt optimera kölen och göra den liksidig, men den skall i alla fall bli hyggligt slät.
  3. Bilden visar hur Anna, min sambo, rollar epoxi på botten. Vi kommer att lägga på 6 lager av LeFants epoxi primer. Jag använde den på vår förra båt med ett gott resultat.
  4. När epoxin härdat en vecka går jag på den med 240 våtslipapper för att göra botten lite slätare. När man rollar så blir det lite apelsinskalsaktig yta men det tar våtslipningen bort.
  5. Sedan är det bottenfärg, två lager som rollas på.

"Det tråkiga med allt slit jag gjort under denna vinter och vår är att inget kommer att synas. Botten den är ju under vattnet så den ser ingen. Jag har bytt elsystemet och bytt i stort sett all kabel och alla kopplingsplintar, flyttat batterierna in under akterkojen. Byggt batterilåda, flyttat vattenlåset till motorn. Det kommer inte att synas. Jag har målat kölsvin, fixat durkarna under mattorna, fräschat upp i stuvfacket i sittbrunnen. Inget av detta kommer att synas. Jag måste vara idiot som lägger ned 200 timmars arbete och intet kommer att synas. Jo, en sak kommer att synas, båten kommer nu mer att ha marinblåa stripes i stället för röda. Och skrovet kommer att vara riktigt blankt för det skall behandlas med våtslipning med 2000 och 4000 våtslipapper (Abralon) och då blir det blankt det kan jag lova."

Sandblästring klarar du själv

Per-Arne Löfborgs "Kraka" är från 1987. Per-Arne berättar följande:

Bottenfärgen var väldigt grov och kölen hade rejäla rostangrepp som lyste igenom. Jag började med att skrapa hela botten ren från all färg. Jag använde en skrapa som var 50 mm bred. Mjölksyra uppstod ofta och länge i armarna. Jag valde att göra jobbet själv sedan jag hört vad en hantverkare som blästrade på plats skulle kosta.

Jag hyrde en diseldriven kompressor och blästeraggregat från Cramo. Det tog mig ca 6 effektiva timmar och 250 kilo sand så var kölen ren.

Hempels 2-komponents epoxifärg skulle läggas på så fort som möjligt för att inte kölen skulle angripas av rost. Jag målade botten och kölen 3 ggr först. Därefter spackel och slippapper till kölen så att den kändes bra, sedan 3-4 lager epoxi till på kölen.

Skarven mellan köl och skrov spacklade jag upp med Sikaflex. Bottenfärgen (VC 17) sprutade jag på med en elektrisk spruta. Torktiden mellan epoxilagren fick inte dröja för länge för då behövdes det slipas igen fick jag tips om.(kommentar: de nya epoxifärgerna har helt andra torktider. Det är värt att undersöka detta innan man börjar)

Den totala arbetstiden är svår att säga, men med facit i hand så var det verkligen värt besväret. När "Kraka" hängde i kran nu i höstas och jag tog högtryckstvätten och spolade av henne, så kändes det som om hon var klar för sjösättning. Jag fick mycket beröm för botten då.

Rapporterar P-A som i vinter flyttar upp instrumenten från skotten till luckgaraget. Eventuellt blir det en integrerad badbrygga framöver också.


Samlade tips - sprayhood med grabbräcke:

Tips1: Enars Segelmakeri i Oxelösund gjorde sprayhood till vår nova. Högre, och på rostfria bågar med grabbräcke i markiluxduk, och vi är mycket nöjda.
Adress till Enars: Mastvägen 19 , 613 35 Oxelösund, 0155-315 00.

Hälsningar Lars Malm, Nova nr 36, Mumle.

Tips2:Jag köpte en ny spray hood i våras med kraftiga bågar i rostfritt och ett grabbhandtag . Både jag och min hustru är helnöjda med den något högre och därmed rymligare spray hooden. Jag beställde min spray hood från Yatcht Technics, en kapellmakare här i Stockholm

Håkan Brännlund, 154 Novalecool

Tips3: Det är inte bara att byta sprayhood så där rakt av. Diskussionerna med kapellmakaren gav en hel del nya infallsvinklar varav vi förverkligade de flesta.

Först blev det en skena tvärs över hela rufftaket (se bilden). Därmed blev jag (Håkan Sandberg, S311 Abraxas) tvungen att bygga upp en ny kant på vardera sidan och borra hål för linorna. Sargen håller effektivt borta allt vatten och det blir i stort sett helt torrt under sprayhooden.


Bågarna är 20 mm rostfria rör. Lägg speciellt märkte till "grabbräcket" på sidan och ovantill. God hjälp när man kliver ner i sittbrunnen. "Stödbenen" på sidorna är fästa i nederkant i ett beslag på sittbrunnssargen. Beslaget kan öppnas så att man kan fälla sprayhooden framåt.
Kapellmakaren ville dessutom göra en sprayhood som lutar ca 45 grader i centrumlinjen. Mer jobb! Den gamla instrumentpanelen satt då i vägen så det blev att fixa en ny. Instrumentlådan flyttades akterut och kapades i akterkant. Nu är lådan fastplastad i luckgaraget, medan själva instrumenten sitter i en löstagbar panel som låses med hjälp av två lås. Instrumentkablarna är dragna genom fyra vp-rör som är placerade innanför panelens högra gavel. Vid vinteruppläggningen dras kablarna ur instrumenten och panel och instrument kan enkelt tas med hem. Den tomma platsen på styrbordssidan är tänkt för en eventuell plotter.



Nya knapar

Håkan Svanberg har ersatt de gamla aluminiumknaparna med nya från Rocca i rostfritt.
- Jag är mycket nöjd med dem. Det går snabbt att trä två öglor av förtöjningstamp genom knaparna till skillnad mot de gamla trånga knaparna. Jag har också knapar av samma typ, men något mindre midskepps på båda sidor.

Bilden visar också en Furlex 100S, den förstärkta varianten som klarar av Nova-fockar.

Även Stefan Johansson i "Tess" har ersatt de gamla aluminiumknaparna med nya från Rocca i rostfritt.


Sprickor i gelcoaten

På några Novor har man upptäckt längsgående fina sprickor i gelcoaten längs relingslisten. De utgår från mantågsstöttorna, men härrör troligen inte från dessa. Besiktningsman Ronald Rybbe kommenterade frågan:

– Troligen är detta inget som behöver någon omedelbar åtgärd. Det är inte ovanligt att gelcoaten spricker. Den rör sig ungefär som trä.

– Det finns inga båtspecifika fel. Betydligt viktigare när man ska köpa båt är att kolla upp antalet och vilka ägare båten haft, samt vem som byggt den.

En medlem undrade vad det är som gör att däcket knastrar när man går på det.

– Tyvärr har nog divinycellen släppt. Inte mycket att göra utan stora ansträngningar. Var glad över att du inte har teakdäck och försök leva med knastret, rådde Rybbe. Om du ändå har teakdäck så var noga med att fylla i ny massa i nåten om den gamla släppt. Tyvärr tycker inte ny massa om den gamla, så det blir ändå att slipa ur och ner.

Novamötet november 2004

Färgkoder

Nedanstående färgkoder har tagits fram för Novor 1981 och fungerar utmärkt. Dan Axén som prövat sig fram och har stor kunskap inom området varnar dock för att ta detta för givet. Pröva dig fram på mindre iögonenfallande plats är hans råd. Dan som har ett senare bygge (S437) har också märkt att färgen efter ett tag inte stämmer. Naturligt åldras den ursprungliga gelcoaten i annan takt än den nya. Därför kan en nyansskillnad uppträda efter en tid trots att det såg bra ut vid reparationen. Den som vill vara säker bör dock göra en färganalys. En NCS-kod(National Colour System) kostar ca 350 kronor. Grundreceptet är:

- Gelcoat däck (2 delar Jotun 808 + 1 del Jotun 804)

- Gelcoat skrov (Jotun 808 med ett uns Jotun 804)

Bottenstockar

Albin Nova har en hyfsat stark kölkonstruktion men inplastningen av bottenbalkarna är under all kritik. Bilderna nedan visar hur det ser ut runt avslutningen av balkarna upp mot skrovet. Balkarna har helt enkelt fel radie vilket gör att de inte ligger mot skrovet riktigt. Varvet har sedan försökt skyla över problemet genom att plasta över. Har haft diskussion med en blivande Novaägare som hade en kritisk diskussion med säljaren. Jag tror inte att det påverkar hållfastheten men det ser i villket fall inte vackert ut. På senare modeller (Danmarksbyggd) verkar problemet vara åtgärdat.


Teak i sittbrunn

Stefan Johansson "Tess" genomförde sitt teakbyte 2006. Så här kommenterar han: Teaken från 1981 har gjort sitt och det är dags att byta denna. Vid demontering av den gamla teaken så var det skönt att konstatera att inget vattenläckage har förekommit.
Sten Hansson la ny teak 1999. Så här kommenterar han:
Efter mycket funderande bestämde jag mig för att lägga teak på tofterna i sittbrunnen. Jag har varit i kontakt med Lidköpings båtsnickeri i andra ärenden och köpte en teaksats för Albin Nova av dom. Enligt instruktionen såg det ganska enkelt ut även för mig som inte är så van vid snickerier.

När jag fick paketet på posten hade många skruvar trillat ut och postpersonalen hade samlat ihop dom i en extra påse. För övrigt kommer teaksatsen i fem stora färdignåtade teakbitar. Jag började att lägga skivan som skall ligga på stuvfacket och fäste den i ytterhålen varefter jag borrade återstoden av hålen för denna skiva. Plockade därefter bort skivan och la på rejält med sikaflex och skruvade därefter fast skivan igen med alla skruvar. Gjorde därefter samma med de andra skivorna. Hällde därefter lim i ett plastlock och doppade träpluggarna och slog i dom för att täcka skruvhålen. Jämnade till slut av pluggarna geonom att slå försiktigt med ett stämjärn. När det torkat slipade jag ytorna med planslip och medföljande slippapper. Arbetet tog en helg och en kväll och jag känner mig nöjd med resultatet. Vill dock göra några kommentarer.

Det är viktigt att skivorna sluter tätt mot underlaget så att inte fukt kommer in och går ner i skruvhålen. Totalt behöver man borra ca 200 hål. Jag köpte ytterligare två sikaflextuber utöver de som levererades med.

På några av skivorna var inte hålen tillräckligt urborrade vilket innebar att skruvarna inte gick så djup som dom skulle. Det innebär att pluggarna inte kommer att täcka hålen riktigt. Det går att lösa på olika sätt.

Ett annat problem är att styrbords toft lutar något utåt vilket innebär att vatten inte rinner riktigt av. Det kan innebära att spalten mellan teakkanten och underlaget kan dra in vatten som tränger ner i de yttre skruvhålen. Jag har ingen bra lösning på detta, har någon annan ?

I övrigt är jag mycket nöjd. Teakytan är skön att sitta på och ger bra fäste för skorna när man sitter på sargen och styr. Nackdelen är att teak suger åt sig värme och blir ganska varmt när temperaturen går över 30 grader. Anledningen till att skivorna på bilden är mörka är att jag tog kortet medan det ännu var dagg ute.

Sten Hansson 990930

Teakdäck

Lidköpings Båtsnickeri varnar för att lägga teakdäck på Novan. Teakdäck är behäftad med problem och på en äldre båt förstärks dessa. Teakdäcket höjer dessutom inte värdet (på Novan). Däremot är teak i sittbrunn och sarg något som uppskattas av de flesta. Även vid köp och försäljning.

C-H Segerfeldt, Novamötet 8/11 2003

Köl och Roder
Skarven mellan kölen och skrovet bör spacklas med sikaflex eller liknande, för att ej sprickbildning skall uppstå i ytfärgskiktet och för att inte rost skall uppstå.

Vid Novamötet 13/11 -04 kompletterade besiktningsmannen Ronald Rybbe detta med följande instruktion för att undvika rost:

1. Fräs en V-fog mellan skrov och köl. Använd kapskivan
2. Dra bultarna. Kontrollera att järnet som fördelar trycket under bulten är rostfri
3. Fyll utrymmet med Sikaflex
4. Bredspackla
5. Epoxibehandla 5-7 ggr

Alla båtar har mer eller mindre olikformiga kölar och roder. Ett olikformigt roder kan ge vibrationer och kan dessutom göra båten lovgirig på ena bogen. Samma fel på en köl kan ge sämre höjdtagningsförmåga på en bog.

Ett tips vi fått, är att vid höstupptagninqen borra ett hål i rodrets underkant för att få ut eventuellt vatten och förhindra sönderfrysning av rodret. Före sjösättning kan man täta detta hål med Sikaflex.

Novatips 900322

Utvändig kondens avslöjade vattenfyllt roder
Besökte min båt i höstas som förvaras inne i båtskjul. Vädret hade slagit om från några dagar med minusgrader till blidväder. Vid betraktande av båten som var torr och fin utvändigt så föll blickarna på rodret som formligen dröp av kondens. Resolut borrade jag ett dräneringshål lodrätt underifrån i botten på rodret ochut sprutade säkert tio liter unket avlopps stinkande vatten.

Hälsning från Dick Davidsson
Nova 434 Emilia

Större handskfack

Av bilden framgår att lådans djup är ungefär lika bred som sittbrunnssargen. Förligt sett går facket till skottet mot pentryt. Den akterliga gavel är ca 15 cm från öppningen. Facket är alltså stort jämfört med handskfacket i originalutförande. Det rymmer kikare, kamera, tamp, frukt etc., det mesta som man kan vilja ha lätt tillgängligt under seglingen.

Facket är tillverkat av vattenfast plywood (botten, gavlar och bakstycke), som först plastas fast och sedan strukits med plast och slutligen med topcoat. Botten lutar något mot båtens centrumlinje och akterut. Det finns ett hål för dränering i aktre hörnet mot sittbrunnen. En ram i teak väntar att komma på plats. Ett alternativ till träramen är att fixa till plasten: ”toppcoata”, vattenslipa och polera. Båtar som har stora fack att kolla och jämföra med är t ex Comfortina 32 och Maxi 999.

S 311 Abraxas

Badplattform

Tips 1.
En badplattform underlättar mycket. Inte minst vid lyft av jolle och jollemotor. Dessutom höjer den säkerheten. Inte bara vid segling med barn(barn). Enkel att montera även om yngre och smalare gastar kryper bäst. De fyra hålen var inga problem; en höll plattformen och en ritade runt beslagen. Sedan var det bara att borra. Sikaflex och fastdragning. De gamla hålen täcktes med vagnsbult och sikaflex. Mindre än 1 timmas arbete.

Vi diskuterar fortfarande om det är vackert, men har enats kring att funktionen och användbarheten är suverän.

Tips 2.
Dan Axén Nova 437 Stella.

Jag tycker inte att badplattformarna på marknaden håller måttet vad gäller utseende ,form och säkerhet.Jag designade en halvcirkelformad plattform och lät tillverka denna.Jag behöll större delen av den gamla stegen kompletterad med bekväma steg av teak. När stegen är nedfälld har denna runda och greppvänliga handtag att ta tag i.



Köl och Roder
Skarven mellan kölen och skrovet bör spacklas med Sikaflex eller liknande för att ej sprickbildning skall uppstå i ytfärgskiktet och för att inte rost skall uppstå.

Vid Novamötet 13/11 -04 kompletterade besiktningsmannen Ronald Rybbe detta med följande instruktion för att undvika rost:
1. Fräs en V-fog mellan skrov och köl. Använd kapskivan
2. Dra bultarna. Kontrollera att järnet som fördelar trycket under bulten är rostfri
3. Fyll utrymmet med Sikaflex
4. Bredspackla
5. Epoxibehandla 5-7 ggr

Alla båtar har mer eller mindre olikformiga kölar och roder. Ett olikformigt roder kan ge vibrationer och kan dessutom göra båten lovgirig på ena bogen. Samma fel på en köl kan ge sämre höjdtagningsförmåga på en bog.

Ett tips vi fått, är att vid höstupptagninqen borra ett hål i rodrets underkant för att få ut eventuellt vatten och förhindra sönderfrysning av rodret. Före sjösättning kan man täta detta hål med Sikaflex.

Novatips 900322