Föredrag av Fredrik Söderholm, Benn’s Mast&Båttillbehör

Fredrik Söderholm från Benn’s Mast&Båttillbehör var inbjuden till Novaförbundets årsmöte 2016 och höll ett intressant och lärorikt föredrag om riggens svaga punkter. Här nedan följer ett referat av Fredriks föredrag.

Benn’s har funnits i branschen sedan 1954 då verksamheten startade. Benn’s har dels försäljning av båttillbehör och dels försäljning av master, Swedespar. Benn’s har också egen riggverkstad och kan därför erbjuda sina kunder anpassade rigglösningar.

Fredrik Söderholm från Benn’s Mast&Båttillbehör

Tidens tand sliter ner riggen och det är därför viktigt att kontrollera riggens skick varje år. Skador som upptäcks i tid kan ofta åtgärdas innan de leder till ett fullbordat masthaveri. Något som man naturligtvis inte vill råka ut för. I de fall man ändå måste ersätta masten med en ny så kan en sådan kosta ca. 70 000 kr för en båt av Novans storlek.

Båtar på land ska inte seglas och därför ska de heller inte vara riggade. Masta av båten inför upptagning på hösten! Slitaget på riggen på en båt som står på land blir mycket större än när båten ligger i vattnet eftersom båten på land är stum.

Kontrollera mast, bom, löpande och stående rigg inför påmastning varje år!

Rengör vantskruvar i t.ex. fotogen och smörj med vantskruvsolja. En vantskruv ska betraktas som en enhet, hane och hona hör ihop. Blanda inte vantskruvens delar med delar från andra vantskruvar!

Punkter som är särskilt utsatta för slitage är

  • Lintrissor – slitage förstorar centrumhålet
  • Bomfäste och fäste för kick – kontrollera sprickbildning
  • Fallutgångar, sprickor
  • Spridarinfästningar, sprickor

Kontrollera (aluminium)svetsar för sprickbildning i allmänhet.

Bulthålet i spridarfäste ska ha en nylonbussning (hör med Benn’s om du saknar sådana).

Stagen på Novans Isomatmast fästs via så kallade hakplåtar vilka ska ha ”tak”. Saknas tak är det risk för att plåten så småningom ger vika, se bilden nedan.

Kontrollera att wiren i vant och stag inte är skadad. Brytningar kan orsaka kardelbrott och vridningar av wiren kan dramatiskt reducera wirens brottgräns.

Trumman på en Furlex ska smörjas varvid profilen lossas från trumman. Vid återmontering ska man ge akt på att profilen inte hamnar för långt ner i trumman. Om den monteras felaktigt kommer profilen att orsaka ett slitage på trummans lagring. Om en förstagsrullprofil monterats är det viktigt att en ledbygel monteras för fallet en bit nedanför öppningen för fallet i masten. Ledbygeln måste kontrolleras varje år för slitage.

En bombroms kan vara en bra investering för att undvika skador vid en ofrivillig gipp.

Om du trots alla kontroller innan påmastning ändå måste upp i masten efter att den riggats på båten så måste största försiktighet iakttas. Knopa alltid fallet till båtmansstolen. Lita inte på fallhakar! Använd om möjligt två fall.

Vad säger din försäkring om eventuell åldersgräns för riggen?

Hakplåtarna ska ha ett ”tak” eller en hel sarg runt om. Hakplåtens ”tak” fungerar som en förstyvning och utan detta ”tak” bryts plåten lättare av.

Stående riggen

S 400 Alkyone i kvällsvila och med bra lutning på masten. Foto: C-H Segerfeldt

Gunnar Sahlin på Doghouse Marine hade många synpunkter på rigg och säkerhet när han föreläste vid ett Novamöte. Framför allt var det vantskruvarna som fick många kommentarer.
– Det är direkt olämpligt att hela vantskruven är rostfri. Då ökar tyvärr risken för att gängorna skall skära. Inlägget ska vara i brons, hävdar Gunnar Sahlin
Gör ren gängorna innan du mastar. Tvätta och olja in dem och kontrollera framför allt ändstyckena. – Det är inte ovanligt med sprickor vid spridarinfästningarna. Håll koll på dem!
När man mastar är det viktigt att spridarnockarna är fria i vanten. Det är först när du satt an riggen som du justerar spridarna så att de pekar lite uppåt. (se anvisningar längre ner på denna sida). Gunnar Sahlin tycker att man ska överväga att byta hela den stående riggen efter ca 25 år.
– Men vantskruvarna byter man självklart betydligt oftare, betonade han.
Gunnar Sahlin menade också att det finns stora fördelar med att byta vajer till Dynema. Man tjänar 80 procent av vikten, vilket för en Nova skulle innebära knappt 30 kg lättare rigg.
Häckstaget bör ha en utväxling på 48 gånger och gärna bytas till fiber, Dynema. genomgående har de 7/8-delsriggade båtarna för lite utväxling i häckstaget.

FOTNOT
Rundhult: mast, bom, spinnakerbom
Stående rigg: vant, stag och backstag
Löpande rigg: fall, skot, trim.

Om spridare

Bidrag inskickat av Claes Bremer, Nova 37 Korall

Vid påriggning i våras så sprack den nysvetsade spridaren, pga att den som hade svetsat hade gjort ett ”för snyggt” jobb. Han hade slipat bort allt överskottsmatrial. Jag fick dock tag på en annan svetsverkstad i Haninge, som till en mycket billig peng svetsade spridaren och behöll överskottet.

Den andra spridaren har en liiiten spricka, som jag upptäckte senare och den har vi inte gjort något åt ännu.

En del av min fråga var hur jag skulle hitta bussningar. Jag löste det efter tips från en annan Novaägare genom att stoppa i en armerad bränsleslang från Biltema och som håller måttet 14mm.

Under säsongen har jag kört med bränsleslangen i det stora hålet och riggen ordentligt ansatt och jag har dessutom haft slangklämmor runt spridarna vid fästet som en extra säkerhet.

Nu har vi riggat av och kunnat konstatera att bägge spridarna är oförändrade. Nu har vi inte seglat i stormvindar, men genom att fylla upp det stora hålet med bränsleslangen, så undvek vi att spridarna glappade framåt/bakåt.


Bidrag inskickat av Anders Kågström

Anders Kågström har gjort en förstärkning av spridarfästet, som han testat under sommarens segling. Kanske har inte påfrestningarna varit så stora under den gångna sommaren, men Anders rapporterar att förstärkningen i form av ett fastsvetsat band runt spridaren fungerat till belåtenhet.

Ytterligare en bild på en förstärkt spridare.


Mer om spridare

Vid påmastning är det viktigt att spridarnas vinkel mot toppvanten justeras så att vinkeln är lika stor på över - och undersidan. Anledningen till detta är att belastningen skall fördelas jämnt (se fig). För att säkra upp att spridarna hamnar rätt kan man fästa ett vajerlås på staget när man justerat spridaren i rätt position. Vid nästa påmastning kommer spridaren att ner falla mot vajerlåset och därmed automatiskt hamna i rätt position.




Om röstjärn

Nedan ses en bild Novaförbundet fick från Gunnar Moesgaard i Danmark som visar ett havererat röstjärn. Albin tillverkade röstjärnen på detta sätt i flera av sina modeller men detta exempel är det hittills enda fallet som inrapporterats till Novaförbundet.

Havererat röstjärn

Efter att brottytorna granskats i mikroskop av en metallurg kunde ganska omgående konstateras att det handlade om dåligt och/eller felaktigt gods. Troligen var inte materialet optimalt ens från början, utan de små sprickor som syns på bilden nedan fanns redan vid monteringen. Dessa började sedan att rosta och så fortsatte nedbrytningen tills en dag det hela brast. Den som vill gardera sig för dåligt material rekommenderas att köpa en sprickvarnare. Det vanligast varumärket heter "Crick". Med hjälp av detta kan man avslöja sprickor ned till 20 my. I förpackningen finns tre aerosoler med noggranna anvisningar om användning.


Av detta går det självklart inte att dra några generella slutsatser om röstjärnens kvalitet och utformning. Men i de nya röstjärn Gunnar Moesgaard lät tillverka åtskiljdes topp- respektive undervantens infästningar åt, se bilderna nedan.

Nytt röstjärn med åtskiljda fästen


De nya röstjärnen gjordes något vinklade med skilda infästningar för topp- respektive undervant.

Nedan ytterligare bilder på modifierade och förstärkta röstjärn som Novaförbundet fått från Klas Ekstrand. Som synes har han även gjort en förstärkning av det invändiga fästet.

Invändig förstärkning

En liknande förstärkning av röstjärnsinfästningen som den ovan gjordes i Nova nr 95 av Robert Eriksson. Robert skrev att röstjärnsinfästningen i original bestod av bara 2st brickor som anliggningsyta och att brickorna höll på att gnaga sig igenom plasten. Robert lät därför tillverka ett nytt fäste bestående av två 3 mm tjocka sidoflänsar som svetsades mot topplattan som är 8 mm tjock. Beslaget monteras med 4st M-6 + 2st M-8 bultar samt låsmuttrar i dom stående plastflänsarna. Epoxy mellan beslaget och plastytorna användes vid montering för att få en stum infästning.

Förstärkt röstjärnsinfästning i Nova 95.


Förstärkt förstagsinfästning

Idag sitter det furlingrullar på de flesta Novor och under de år som Novaförbundet har existerat har det inte inrapporterats några problem i samband med monterade furlingrullar. En furlingrulle ger en viss ökad berlastning på förstaget och när det begav sig var det några medlemmar som tog det säkra före det osäkra och förstärkte förstagsinfästningen.

Följande bilder är från Nova 28, Noctiluca där ursprungliga plattan ersatts av en som i storlek fyller upp det möjliga området under däck. Plattan har förses med en öglebult i vilken en vantskruv sedan förankras på insidan av stäven med öglebult. Denna öglebult är svetsad i en stävskena vars enda uppgift är att vara mothåll, men säkert även uppskattas av den som träffar på bryggor i motsvarande höjd. Foton: C-H Segerfeldt


Anders Kågström i Nova 445, har gjort samma förstärkning. Han valde att låta Nya Servicevarvet, Rosättra AB utföra arbetet. Foto: Anders Kågström, S445



Flytta och förstärka mastfoten

Text av Peter Gustafsson som tidigare seglade Nova SWE-8 ”Blur"

För att Novan skall segla bättre kan man med fördel luta masten lite bakåt. Man skulle kunna tro att detta bara skulle öka lovgirigheten, men så är det inte. Tittar man till exempel på Expresser och andra moderna båtar, så har de en mast med mer eller mindre lutning. Man kan skriva en hel del om teorierna, men detta verkar funka i praktiken. Min uppfattning är att det ger bättre höjd på kryss och en mer balanserad båt.

Det har experimenterats en del med detta (framförallt av några seriösa seglare i Stockholms-trakten) så det är därifrån måtten kommer.

Bilden visar hur mastfoten spruckit genom svikten i mastbalken.

Mastbalken är ihålig, iallafall på tidiga Novor. Det finns de som har haft tendenser till svikt, så steg ett är att fylla den med plast. Det finns lite olika varianter, men principen är att mastbalken skall bli så stum som möjligt. Åtgång ca 13 kg polyester och glasfibermatta. Mastfoten skall sedan flyttas föröver så att centrum på masten ligger 185 mm från mastskottet. Den hamnar då lite framför balken. Detta kan åtgärdas genom att bygga ut en klack, eller lite mer ”brutalt” genom att lägga en tjock aluminiumplatta som fördelar trycket (bilden nedan).


Innan man mastar på måste man förlänga förstaget. På min båt är det (troligtvis) 1108 mm, alltså 80 mm längre än normalt. Detta gör man lämpligen med ett par togglar, i alla fall initialt.

Då skall förhoppningsvis masten hamna i bakkanten på däckshålet. Man kan då ha ett tunnare kilningsgummi bak och ett tjockare fram.

Stefan Johansson har också förstärkt och flyttat mastfoten.

Stefans kommentar: Mastfoten skruvas i en klack som plastats från ovan och undersidan av mastbalken. Åtta lager kraftig rowingväv har plastats ovanpå mastbalken för att förstärka den under mastfoten.


Bidrag från Lars Malm, Mumle nr 36.

I samband med mastbyte (sprickor i spridarfästen, ny mast på försäkring) såg jag att balken under masten var nedtryckt så jag lät tillverka en rostfri stålplatta, 6 mm, med en påsvetsad platta på undersidan, bultade fast den i balken och mastfoten bultad i den. Har seglat två somrar med den och det verkar fungera.


Integrerat bomkapell

På kontinenten har segelkapell integrerat med bommen varit populärt under flera år. Ett s k storsegelpack (olika namn förekommer) ses nu allt oftare även på svenska båtar. Från och med i år även på min Abraxas. Kapellen brukar ha på vardera sidan en latta eller insytt rep.

Mitt kapell är som bilden visar av det senare slaget. Repet går från en ögla på masten till bomnocken. När man skall segla viks kapellet in mot bommen och sejsas längst fram; på bilden syns en sejsning (den korta tampen som hänger ned framför Nova-loggan). Lazyjacks håller uppe kapellet. Efter en säsongs användning tycker jag att kapellet fungerar bra. När seglet tas ned, samlar kapellet och lazyjacks upp det ganska bra. Sedan är det bara att justera seglet något och dra igen dragkedjan längst efter bommen och dragkedjan i framkant av masten. Det går klart fortare att beslå seglet än på det traditionella sättet och en person fixar det lätt själv.

Tips inför på och avmastning

Heikki Sarmaja i Helsingfors delar med sig av sitt knep för att få masten att balansera när den lyfts i samband med på- eller avmastning. Masten är som bekant lite "topptung", speciellt om man har monterat en profil för rullfock. Heikki hänger på ett par blyvikter får på så sätt masten att balansera perfekt. Heikkis mast som har en profil för rullfock balanserar med ca. 8 kg vid beslaget för kicken.